Utrikes födda kvinnor är kraftigt överrepresenterade i utanförskapsstatistiken och för utomeuropeiskt födda kvinnor ser det ännu mörkare ut. Enligt regeringens beräkningar skulle BNP öka med 1,5% om utrikes födda kvinnor arbetade i samma utsträckning som inrikes födda kvinnor.
Magdalena Andersson presenterar idag sin ”lösning”: hon vill satsa 135 mnkr 2018, 125,5 mnkr 2019 och 113,5 mnkr 2020 på att få fler utrikes födda kvinnor i arbete. Det är i snitt 124,67 miljoner kronor per år och kommer inte ens märkas på marginalen.
Istället för att ta fram relevanta och genomarbetade reformer för att lösa detta samhällsproblem, tror hon att lite val-strössel ska kunna lura väljarna. Jag tror att väljarna är smartare än så.
***
Låt oss göra en liten räkneövning:
Sverige hade 2016: 674 010 utrikes födda kvinnor, i åldrarna 16-64 år (SCB).
Av dessa ingår 27,2% inte i arbetskraften (dvs står inte till arbetsmarknadens förfogande). Det är alltså 183 331 personer (27,2% av 674 010). (Se AFs rapport, tabell 10)
Av de som ingår i arbetskraften är 15% arbetslösa. (674 010 – 183 331 = 490 679, 15% av 490 679 = 73 602 personer.
Det är alltså 183 331 + 73 602 = 256 933 utrikes födda kvinnor som står utanför arbetskraften samt som är arbetslösa.
Om vi dividerar ”satsningen” med antalet individer ser vi att det rör sig om 485 kr per person och år, dvs ca 40 kr/månad.
Denna ”satsning” kommer inte ens märkas på marginalen, och att det får okritiskt utrymme medialt är sorgligt. Detta är ett stort samhällsproblem som förtjänar väl genomarbetade reformer och ett seriöst anslag.
***
Sverige behöver substantiella reformer för att underlätta utomeuropeiskt födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden, exempelvis:
Ta bort retroaktiviteten i föräldraförsäkringen helt och inför kvalificering till välfärdssystem, ex föräldraförsäkringen.
Inför möjlighet att ställa krav på deltagande i SFI, även under tid med föräldrapenning.
Bredda och vässa aktivitetskravet i försörjningsstödet.
Fortsätt utveckla flexibla utbildningsformer inom SFI och vuxenutbildning, med digitala hjälpmedel, för att underlätta livspusslet.
Erbjud flexibel barnomsorg, på tider utanför förskolans pedagogiska undervisning, för att underlätta kombinationen med deltidsarbete och studier.
