Josefin Malmqvist


Lämna en kommentar

DN Debatt: Så kan vi lägga ner Arbetsförmedlingen

2017-09-27 DN Debatt.png

Arbetsförmedlingen behöver läggas ner och stöd, matchning och kompetenshöjande insatser utföras med en resultatstyrd jobbpeng. Huvudansvaret bör föras över till kommunerna, som har bättre kunskap om lokala förutsättningar och kontakter med det lokala näringslivet.

Skriver idag om detta på DN Debatt​ tillsammans med kommunalrådskollegorna Oliver Rosengren​, Anna Jähnke​ och Lars Rådén​. Läs hela artikeln här.

***

Vi föreslår att Arbetsförmedlingens uppgifter fördelas enligt följande:

Myndighetsutövning: staten får huvudansvar för att bedöma arbetsförmåga och för rehabilitering av de som bedöms sakna arbetsförmåga. Kommunerna får huvudansvar för alla med arbetsförmåga.

Arbetsförmedling och arbetsmarknadsinsatser: kommunerna får ansvar att utföra i resultatstyrda auktorisationsmodeller. Australien, Storbritannien och Tyskland bör stå som förebilder.

Utbildning: kommunerna bör få det samlade ansvaret för utbildning för vuxna. Bör utföras i resultatstyrda auktorisationsmodeller.

Lönesubventioner: alla lönesubventioner bör slås ihop till ett enda flexibelt stöd. Nystartsjobben bör stå som förebild.

Ersättningar: slopa aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och etableringsersättning, som samtliga kan ersättas av det kommunala försörjningsstödet. Utbetalningar bör ske genom en ny utbetalningsmyndighet.

Uppföljning: IFAU bör få i uppdrag att utvärdera, och framgångsrika utvecklingsprojekt skalas upp. SCB bör ta över ansvaret för arbetslöshetsstatistiken.
Då skulle effektiviteten öka i arbetsmarknadspolitiken!


Lämna en kommentar

Modernisera familjerätten nu!

Skriver idag på DN Debatt tillsammans med tre grönblå kollegor: Oliver Rosengren (M), Växjö, Ann-Christine Borgman (MP), Helsingborg och Per-Inge Lidén (MP), Karlstad.


Vi menar att en bred modernisering av familjerätten bör gå i följande riktning:

  • Könsneutral lag för föräldraskapspresumtion.
  • Föräldraskapspresumtion för barn i samboskap, om annat inte anmäls till socialnämnden.
  • Erkänna föräldraskap för utländska assisterade befruktningar inom äktenskap eller samboskap, om annat inte anmäls till socialnämnden.
  • Se över reglerna för familjehem, så att anhörig eller annan närstående inte behöver ha företräde, och att förutsättningar för etablering blir vägledande.
  • Möjlighet att fastställa fler vårdnadshavare än två.
  • Barnets rätt till fungerande vårdnadshavare ska vara större än föräldrars rätt till vårdnaden om sina biologiska barn.

Läs hela artikeln på DN Debatt här.

Dagens lagstiftning tvingar socialtjänsten att ägna resurser åt att utreda fullt fungerande föräldrar. Lagstiftningen är omodern och ineffektiv och kommunernas möjligheter att gå före är begränsade. Det är hög tid för en bred modernisering av familjerätten, skriver fyra kommunpolitiker från MP och M.

Familjepolitiken kräver noggranna avvägningar mellan olika värden. Frågor om barnets bästa, vårdnad och rättigheter för olika parter är komplicerade. Samtidigt finns områden där familjerätten behöver komma ikapp vår samtid. Konkreta förslag har länge funnits och när regeringen nu öppnar för en översyn av faderskap vill vi bidra med några förslag på riktning för en modern familjerätt.

I takt med att familjebildning blir vanligare utan äktenskap, har andelen faderskapsutredningar i förhållande till antalet nyfödda ökat till 65 procent. Ogifta föräldrar behöver genomgå myndighetshandläggning för att fastställa fadern. Beslutet ska fattas av socialnämnden i kommunen. För gifta, olikkönade par gäller den så kallade lagen om faderskapspresumtion, som förutsätter att gifta skaffar barn med varandra.

Barn till samkönade par behandlas orättvist av en omodern lagstiftning. Även om föräldrarna är gifta, ska föräldraskapet fastställas av socialnämnden för samkönade par. Från kommunen mottar man som samkönat, gift par en blankett försedd med en rubrik i stil med ”faderskapsutredning för ogifta”. För två nyblivna föräldrar där det saknas såväl fader som någon ogift i hushållet, kan denna behandling på goda grunder upplevas diskriminerande eller kränkande.

Barn till två kvinnor som genomgått assisterad befruktning i ett annat land, utsätts för ytterligare diskriminering. Barnet behöver adopteras, i så kallad närståendeadoption, av den förälder som inte burit barnet. En sådan behandling av nyblivna föräldrar eller nyfödda barn hör inte hemma i ett modernt samhälle.

Kommunernas möjligheter att gå före är begränsade. Det tillsynes mest långtgående, som genomförts i Växjö, är att byta rubriker och namn på diverse informationsmaterial och blanketter. I Växjö presenteras både faderskapsärenden och föräldraskapsärenden, som föräldraskapsärenden.

Dagens regler om assisterad befruktning likställer tillgången för samkönade och olikkönade par, men föräldrabalkens bestämmelser om det juridiska föräldraskapet gör samtidigt skillnad. Statens offentliga utredning 2007:3 om föräldraskap vid assisterad befruktning föreslår en könsneutral lag om föräldraskapspresumtion, och erkännande av föräldraskap efter assisterad befruktning utomlands. Utredningen har tio år på nacken, men bör dammas av och skyndsamt stiftas som lag.

Vårdnadshavande är en annan del av familjerätten som behöver moderniseras. Barn har rätt till vårdnadshavare som är det bästa för dem, och det kan förekomma att det är både en, två eller flera personer som antingen är eller inte är biologiska föräldrar till barnet. Barnets bästa bör vara i centrum, men bör inte sammanblandas med varken genetik eller antal.

Barn kan enligt lag inte ha fler än två vårdnadshavare och vårdnadshavarna är, om inte särskilda skäl föreligger, lika med barnets biologiska föräldrar. Om vårdnadshavaren inte är biologisk förälder kan det exempelvis bero på att barnet varit familjehemsplacerad under hela eller merparten av uppväxten i ett hushåll som i samförstånd sedermera önskar bli juridisk vårdnadshavare. Socialnämnden kan då ansöka om att föra över vårdnaden till familjehemmet.

Reglerna kring familjehemsplaceringar behöver i högre utsträckning ta sikte på barnets förutsättningar, inte minst vad gäller ensamkommande barn och unga. Familjehemmen gör en betydelsefull insats för barn som på grund av en rad olika orsaker behöver stöd och en trygg uppväxtmiljö.

En stor andel ensamkommande barn och unga är placerade i familjehem. Vid bedömning av familjehem har ”anhörig eller annan närstående” företräde enligt Socialtjänstlagen. Det kan vara det bästa, men kan i andra fall försvåra etableringen i Sverige. Ensamkommande som själva saknar nätverk och språkkunskaper kan riskera sämre förutsättningar att klara skolan och få sitt första jobb om de placeras i familjer som själva inte är etablerade. Det riskerar att försvåra integrationsutmaningen. Förutsättningar för etablering bör vara vägledande i bedömningen.

Frågan om vårdnad är inte okomplicerad. Med fler vårdnadshavare kan också risken för konflikter om barnets bästa växa. Regeringen bör därför utreda frågan noga, men i syfte att få till en mer modern inriktning och säkerställa att barns rätt till fungerande vårdnadshavare blir större än föräldrars rätt till vårdnaden om sina biologiska barn.

Barn som växer upp i familjekonstellationer där en icke-biologisk förälder, exempelvis en biologisk förälders nya partner, har fått en lika eller mer föräldralik roll än en biologisk förälder, bör också kunna få denne som juridisk vårdnadshavare. På samma sätt behöver vårdnad kunna ges till samtliga föräldrar när exempelvis två homosexuella par gemensamt skaffar barn.

Sammantaget bör en bred modernisering av familjerätten gå i följande riktning:

  • Könsneutral lag för föräldraskapspresumtion.
  • Föräldraskapspresumtion för barn i samboskap, om annat inte anmäls till socialnämnden.
  • Erkänna föräldraskap för utländska assisterade befruktningar inom äktenskap eller samboskap, om annat inte anmäls till socialnämnden.
  • Se över reglerna för familjehem, så att anhörig eller annan närstående inte behöver ha företräde, och att förutsättningar för etablering blir vägledande.
  • Möjlighet att fastställa fler vårdnadshavare än två.
  • Barnets rätt till fungerande vårdnadshavare ska vara större än föräldrars rätt till vårdnaden om sina biologiska barn.
  • En modern familjerätt är till gagn för barnets bästa. Socialtjänstens resurser bör gå till familjer som inte fungerar och att säkra alla barns möjligheter att bli sitt bästa.
  • Dagens lagstiftning tvingar istället socialtjänsten att ägna resurser åt att utreda fullt fungerande föräldrar.

Lagstiftningen är omodern och ineffektiv. Det är hög tid för en bred modernisering av familjerätten.


Lämna en kommentar

DN Debatt: Regeringen behöver ge nyanlända bättre förutsättningar för snabb integration i kommunerna

Skriver idag på DN Debatt tillsammans med Anna Jähnke, Helsingborg, Oliver Rosengren, Växjö och Lars Rådén, Solna, om ett antal reformer som krävs för att förbättra integrationen ute i kommunerna.  Läs hela artikeln här. 

9 förslag för kortare asylprocess och mer effektiv etablering: 

  1. Resurser för att korta handläggningstiden till tre månader.
  2. Asylsökande bör får arbeta från första dagen.
  3. Krav på deltagande i samhälls- och språkintroduktion för asylsökande.
  4. Närhetsprincip behöver gälla för Migrationsverket.
  5. Slut glappet mellan ersättningssystemen.
  6. Låt kommuner som visat sig kapabla ta över etableringsansvaret.
  7. Förbättra förutsättningarna för att hantera bosättningslagen.
  8. Begränsa föräldraförsäkringen och inför möjlighet att ställa krav på deltagande i SFI.
  9. Förtydliga att vistelseansvaret inte gäller de som olovligen vistas i en kommun.

 

 


Lämna en kommentar

LO behöver ta sitt eget ansvar för integrationen

DN-debatt den 14/10 föreslog undertecknad, tillsammans med Oliver Rosengren, Anna Jähnke och Lars Rådén, krav på motprestation för bidrag, reformerad vuxenutbildning, förenklat anställningsstöd och åtgärder för en jämställd arbetslinje.

LO skriver i en replik att de ställer sig bakom artikelns inriktning, vilket är välkommet, och vi hoppas de bidrar i arbetet för att få regeringen att genomföra nödvändiga reformer för att ta Sverige ur detta svåra läge.

För att LO ska bidra till att fler nyanlända får komma till sin rätt på svensk arbetsmarknad finns flera åtgärder att vidta:

– Sluta driv på utvisningar av personer som har fått jobb och betalar skatt i Sverige.

– Öppna upp för fler enklare jobb och lägre lönetrösklar.

– Sluta motarbeta snabbspår eller andra relevanta vägar in för nyanlända på arbetsmarknaden.

Vår slutreplik på DN-debatt finns att läsa här.

 

 


1 kommentar

5 nödvändiga reformer av etableringen

 

Etableringen av nyanlända fungerar inte. Flera reformer är nödvändiga för att nyanlända inte ska fastna i utanförskap. Skriver om detta på DN Debatt idag tillsammans med kollegorna Lars Rådén, kommunalråd i Solna, Oliver Rosengren i Växjö och Anna Jähnke i Helsingborg.

En tydlig arbetslinje måste gälla för att de som kommer till Sverige ska få möjlighet att göra rätt för sig. Därför behöver vi kraftfulla reformer för att stoppa den omfattande ökningen av nyanlända i behov av försörjningsstöd.

Våra reformförslag:

1) Inget försörjningsstöd innan avslutad etablering
2) Skärpt aktivitetskrav i försörjningsstödet
3) Reformerad vuxenutbildning och SFI
4) Flexibelt anställningsstöd
5) Jämställd arbetslinje

Läs hela artikeln här. 


Lämna en kommentar

Skärp kontrollredskapen för kommunerna

Utredaren Lars-Erik Lövdén, i utredningen om organiserad och systematisk ekonomisk brottslighet mot välfärden, skriver att bidragsfusket är större än befarat och föreslår därför en rad utvecklingsområden. Välkomnar förslagen, men efterfrågar tillsammans med kollegorna Oliver Rosengren, Växjö, Lars Rådén, Solna och Anna Jähnke, Helsingborg, ytterligare verktyg för kommunerna mot felaktiga utbetalningar och för att motverka fusk:

• Hembesök. Ålägg kommuner att, vid misstanke om felaktigt erhållande av försörjningsstöd, göra hembesök. Att inte acceptera hembesök bör vara avslagsgrundande för bidragsansökan. Kommunerna bör ha tillsynsverksamhet för försörjningsstödet så att människor med störst behov också är de som får det stöd de har rätt till.

Kontrollnorm. Det bör vara norm att noggrant kontrollera att försörjningsstöd går till de som har rätt till stöd. Det kan handla om att använda förtroendetandläkare och läkare för kontroll vid bidragsansökan eller att personer som kvalificeras för andra ersättningssystem i stället omfattas av dessa.

Bidragstak. Bidrag staplas på varandra tills det inte längre lönar sig att arbeta. För en familj med fyra barn blir inkomstökningen bara 1.350 kronor om båda föräldrarna lämnar utanförskap för arbete och lön – knappt 8,50 kronor per timme. Ett bidragstak bör därför införas på 75 procent av lönen, i syfte att säkerställa att det lönar sig att arbeta och göra rätt för sig.

Aktivitetskrav. Aktivitetskraven omfattar i dag enbart de som söker försörjningsstöd av arbetsmarknadsskäl, ungefär hälften av de sökande. Missbrukare bör förväntas delta i motiverande insatser eller missbruksvård. Föräldrar med kompletterande bistånd till föräldrapenning bör förväntas delta i exempelvis språkutbildning. Ekonomiskt bistånd är tänkt som en tillfällig åtgärd och då är det rimligt att den som mottar stöd också får verktyg att komma tillbaka.

Läs hela DN Debatt-repliken här.