Josefin Malmqvist


Lämna en kommentar

Modernisera familjerätten nu!

Skriver idag på DN Debatt tillsammans med tre grönblå kollegor: Oliver Rosengren (M), Växjö, Ann-Christine Borgman (MP), Helsingborg och Per-Inge Lidén (MP), Karlstad.


Vi menar att en bred modernisering av familjerätten bör gå i följande riktning:

  • Könsneutral lag för föräldraskapspresumtion.
  • Föräldraskapspresumtion för barn i samboskap, om annat inte anmäls till socialnämnden.
  • Erkänna föräldraskap för utländska assisterade befruktningar inom äktenskap eller samboskap, om annat inte anmäls till socialnämnden.
  • Se över reglerna för familjehem, så att anhörig eller annan närstående inte behöver ha företräde, och att förutsättningar för etablering blir vägledande.
  • Möjlighet att fastställa fler vårdnadshavare än två.
  • Barnets rätt till fungerande vårdnadshavare ska vara större än föräldrars rätt till vårdnaden om sina biologiska barn.

Läs hela artikeln på DN Debatt här.

Dagens lagstiftning tvingar socialtjänsten att ägna resurser åt att utreda fullt fungerande föräldrar. Lagstiftningen är omodern och ineffektiv och kommunernas möjligheter att gå före är begränsade. Det är hög tid för en bred modernisering av familjerätten, skriver fyra kommunpolitiker från MP och M.

Familjepolitiken kräver noggranna avvägningar mellan olika värden. Frågor om barnets bästa, vårdnad och rättigheter för olika parter är komplicerade. Samtidigt finns områden där familjerätten behöver komma ikapp vår samtid. Konkreta förslag har länge funnits och när regeringen nu öppnar för en översyn av faderskap vill vi bidra med några förslag på riktning för en modern familjerätt.

I takt med att familjebildning blir vanligare utan äktenskap, har andelen faderskapsutredningar i förhållande till antalet nyfödda ökat till 65 procent. Ogifta föräldrar behöver genomgå myndighetshandläggning för att fastställa fadern. Beslutet ska fattas av socialnämnden i kommunen. För gifta, olikkönade par gäller den så kallade lagen om faderskapspresumtion, som förutsätter att gifta skaffar barn med varandra.

Barn till samkönade par behandlas orättvist av en omodern lagstiftning. Även om föräldrarna är gifta, ska föräldraskapet fastställas av socialnämnden för samkönade par. Från kommunen mottar man som samkönat, gift par en blankett försedd med en rubrik i stil med ”faderskapsutredning för ogifta”. För två nyblivna föräldrar där det saknas såväl fader som någon ogift i hushållet, kan denna behandling på goda grunder upplevas diskriminerande eller kränkande.

Barn till två kvinnor som genomgått assisterad befruktning i ett annat land, utsätts för ytterligare diskriminering. Barnet behöver adopteras, i så kallad närståendeadoption, av den förälder som inte burit barnet. En sådan behandling av nyblivna föräldrar eller nyfödda barn hör inte hemma i ett modernt samhälle.

Kommunernas möjligheter att gå före är begränsade. Det tillsynes mest långtgående, som genomförts i Växjö, är att byta rubriker och namn på diverse informationsmaterial och blanketter. I Växjö presenteras både faderskapsärenden och föräldraskapsärenden, som föräldraskapsärenden.

Dagens regler om assisterad befruktning likställer tillgången för samkönade och olikkönade par, men föräldrabalkens bestämmelser om det juridiska föräldraskapet gör samtidigt skillnad. Statens offentliga utredning 2007:3 om föräldraskap vid assisterad befruktning föreslår en könsneutral lag om föräldraskapspresumtion, och erkännande av föräldraskap efter assisterad befruktning utomlands. Utredningen har tio år på nacken, men bör dammas av och skyndsamt stiftas som lag.

Vårdnadshavande är en annan del av familjerätten som behöver moderniseras. Barn har rätt till vårdnadshavare som är det bästa för dem, och det kan förekomma att det är både en, två eller flera personer som antingen är eller inte är biologiska föräldrar till barnet. Barnets bästa bör vara i centrum, men bör inte sammanblandas med varken genetik eller antal.

Barn kan enligt lag inte ha fler än två vårdnadshavare och vårdnadshavarna är, om inte särskilda skäl föreligger, lika med barnets biologiska föräldrar. Om vårdnadshavaren inte är biologisk förälder kan det exempelvis bero på att barnet varit familjehemsplacerad under hela eller merparten av uppväxten i ett hushåll som i samförstånd sedermera önskar bli juridisk vårdnadshavare. Socialnämnden kan då ansöka om att föra över vårdnaden till familjehemmet.

Reglerna kring familjehemsplaceringar behöver i högre utsträckning ta sikte på barnets förutsättningar, inte minst vad gäller ensamkommande barn och unga. Familjehemmen gör en betydelsefull insats för barn som på grund av en rad olika orsaker behöver stöd och en trygg uppväxtmiljö.

En stor andel ensamkommande barn och unga är placerade i familjehem. Vid bedömning av familjehem har ”anhörig eller annan närstående” företräde enligt Socialtjänstlagen. Det kan vara det bästa, men kan i andra fall försvåra etableringen i Sverige. Ensamkommande som själva saknar nätverk och språkkunskaper kan riskera sämre förutsättningar att klara skolan och få sitt första jobb om de placeras i familjer som själva inte är etablerade. Det riskerar att försvåra integrationsutmaningen. Förutsättningar för etablering bör vara vägledande i bedömningen.

Frågan om vårdnad är inte okomplicerad. Med fler vårdnadshavare kan också risken för konflikter om barnets bästa växa. Regeringen bör därför utreda frågan noga, men i syfte att få till en mer modern inriktning och säkerställa att barns rätt till fungerande vårdnadshavare blir större än föräldrars rätt till vårdnaden om sina biologiska barn.

Barn som växer upp i familjekonstellationer där en icke-biologisk förälder, exempelvis en biologisk förälders nya partner, har fått en lika eller mer föräldralik roll än en biologisk förälder, bör också kunna få denne som juridisk vårdnadshavare. På samma sätt behöver vårdnad kunna ges till samtliga föräldrar när exempelvis två homosexuella par gemensamt skaffar barn.

Sammantaget bör en bred modernisering av familjerätten gå i följande riktning:

  • Könsneutral lag för föräldraskapspresumtion.
  • Föräldraskapspresumtion för barn i samboskap, om annat inte anmäls till socialnämnden.
  • Erkänna föräldraskap för utländska assisterade befruktningar inom äktenskap eller samboskap, om annat inte anmäls till socialnämnden.
  • Se över reglerna för familjehem, så att anhörig eller annan närstående inte behöver ha företräde, och att förutsättningar för etablering blir vägledande.
  • Möjlighet att fastställa fler vårdnadshavare än två.
  • Barnets rätt till fungerande vårdnadshavare ska vara större än föräldrars rätt till vårdnaden om sina biologiska barn.
  • En modern familjerätt är till gagn för barnets bästa. Socialtjänstens resurser bör gå till familjer som inte fungerar och att säkra alla barns möjligheter att bli sitt bästa.
  • Dagens lagstiftning tvingar istället socialtjänsten att ägna resurser åt att utreda fullt fungerande föräldrar.

Lagstiftningen är omodern och ineffektiv. Det är hög tid för en bred modernisering av familjerätten.


2 kommentarer

Bostäder till nyanlända i Sundbyberg

På kvällens social- och arbetsmarknadsnämnd gav den grönblå majoriteten förvaltningen i uppdrag att hantera bosättningslagen i enlighet med följande inriktning.

I korthet:

  • Vi tillhandahåller bostäder i 2 år, under etableringstiden. Under tiden får man hjälp att söka bostad/ställa sig i bostadskö etc. Om man inte fått bostad efter 2 år får man även hjälp att söka bostad i andra kommuner.
  • Kommunen står som hyresvärd, och hyr ut i andrahand till de nyanlända.
    Oavsett om det är i Förvaltaren, ombyggda lokaler, hos privatperson eller dyl.
  • I kontraktet som kommunen skriver med de nyanlända så skriver vi att den nyanlände förutsätts delta i etableringsinsatser, dvs språk och jobb-insatser.
    Även om det inte är juridiskt bindande så tror vi att det skickar en viktig signal.

***

Många uppgifter cirkulerar om hur kommuner väljer att hantera Lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning, den så kallade bosättningslagen, som riksdagen fattade beslut om i våras. Olika kommuner har gjort olika tolkningar av lagen och därför har vi känt behov av att göra vår tolkning.

I korthet innebär lagen att varje kommun åläggs en del av Sveriges samlade flyktingmottagande. Kommunens uppdrag är att ordna boende för anvisad nyanländ.

Sundbybergs stad är ålagd att ordna bosättning åt 78 nyanlända invandrare för 2016 och 143 nyanlända invandrare 2017. Lagstiftningen antas gälla över tid och en ordnad process för att hantera implikationerna för den kommunala verksamheten är därför nödvändig.

För att etableringen ska kunna påbörjas utan fördröjning behöver kommunen hantera bosättningslagen. Nya lösningar kommer krävas för att bosättningslagen inte ska bli en fråga om sociala kontrakt inom socialtjänsten. Där behöver bostäderna som finns tillgängliga prioriteras för exempelvis våldsutsatta kvinnor och barn.

Kommunstyrelsen fattade den 10 oktober 2016 beslut om en Handlingsplan för bostadsförsörjning för vissa nyanlända. Exempel på former av boenden inkluderar:

  • omställning av befintliga lokaler
  • modulbostäder
  • avtal med Förvaltaren
  • privata fastighetsförvaltare
  • privatuthyrning.

Boendeplatserna eller bostäderna bör ha god spridning och vara kostnadseffektiva.

Sundbybergs stad tillhandahåller bostäder under etableringstiden, s k etableringsbostad. Under tiden får den nyanlände stöd att söka bostad, ställa sig i bostadskö etc. Efter den tvååriga etableringen ankommer det på den anvisade att hantera bostad i eller utanför Sundbybergs stad. På så sätt fullföljer Sundbybergs stad sitt åtagande i bosättningslagen, och upprätthåller samtidigt personligt ansvar och krav på motprestation.

Sundbybergs stad står som hyresvärd under etableringsperioden, och hyr ut i andrahand till de nyanlända. Syftet med etableringen är att snabbt bereda nyanlända möjlighet att bli delaktiga i samhället. I kontraktet som kommunen skriver med de nyanlända ska det därför förtydligas att den nyanlända förväntas delta i etableringsinsatser, dvs språk och arbetsmarknadsinsatser, efter inspiration från bl a Vallentuna kommun.

Det uppdrag som den grönblå majoriteten i social- och arbetsmarknadsnämnden ikväll la till förvaltningen finns här.

Statistik om flyktingmottagande i Sundbyberg

  • Fram till idag har Sundbyberg tagit emot 72 av 78 nyanlända på anvisning.
  • 2016 har vi hitintills tagit emot 4 familjer på anknytning (varav 3 till ensamkommande).
  • Sundbyberg hade den 1/11: 559 asylsökande EBO i kommunen och 93 asylsökande ensamkommande.
  • 2017 ska Sundbyberg ta emot 143 och 17 ensamkommande.

Mer statistik finns här. 

Mer om detta rapporteras bland annat i Vi i Sundbyberg och Dagens Samhälle.

dagens-samhalle-bostader-nyanlanda-nov-2016


1 kommentar

Solnamodellen – kortar vägen till jobb

Idag har grönblå-gruppen i social- och arbetsmarknadsnämnden fått möjlighet att besöka majoriteten i Solnas kompetensnämnd för att prata om arbetslinjen, ekonomiskt bistånd och Solnamodellen.

Solna har framgångsrikt, under flera års tid, lyckats minska sina kostnader för försörjningsstöd och fått fler solnabor i jobb. Det är någonting som vi nu vill inspireras av.

Några exempel på insatser som vi nu inför i Sundbyberg:

  • Handläggare för kontroll av felaktiga utbetalningar
  • Hembesök vid ansökan om ekonomiskt bistånd
  • Arbetsmarknadsinsatser med närvarokrav

  Delar av grönblå-gruppen i Sundbyberg som var med på besöket, tillsammans med Lars och representanter från Solnas förvaltning.

 Kommunalråd Lars Rådén (M) berättar om Solnamodellen.  

 

 


Lämna en kommentar

Vi är redo att ta ansvar – nytt grönblått majoritetsstyre i Sundbyberg

Idag blev det klart att vi i Nya Moderaterna tillsammans med Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet bildar ett nytt majoritetsstyre i Sundbyberg!

Vi är fem partier som enats om en gemensam politisk plattform och är nu redo att ta ansvar och styra Sundbyberg.

Ett urval av de punkter vi enats kring:

  • Minskat utanförskap genom att fler kommer i arbete. Fokus på egen försörjning.
  • Ökad kvalitet i kommunens kärnverksamheter. Satsningar på skola och äldreomsorg.
  • Ordning och reda i kommunens ekonomi, från underskott tillbaka till 2% i överskott.
  • Förbättrat företagsklimat ger fler jobb – mot Sveriges bästa företagsklimat.
  • I Sveriges minsta och tätbefolkade kommun gör vi satsningar på kvalitativa grönområden. Fortsatt bostadsbyggande på hårdgjorda ytor.
  • Fortsatt fokus på utbyggd kollektivtrafik, bland annat genom tvärbanan till Ursvik och nedgrävningen av järnvägen i centrala Sundbyberg.

Sundbyberg har sedan valet 2014 styrts av ett instabilt minoritetsstyre. Vi hoppas att genom att bilda ett stabilt majoritetsstyre kunna ta ansvar och fatta de viktiga strategiska beslut som Sundbyberg behöver.

Mer information kommer inom kort!