Josefin Malmqvist


Lämna en kommentar

Dag på SFI

Fylld av intryck efter att fått höra om flyktvägar från Aleppo eller hur det är att idag leva som kurd i Turkiet, men också om vardagen i Sverige, om böjningar av verb, om skollärare som pratar obegriplig skånska, om brev från Försäkringskassan, tidrapportering till Arbetsförmedlingen och att betala elräkningar och kunna köpa nya fotbollsskor.

Fick också höra skrämmande vittnesmål om den långa väntan i den svenska skogen på möjligheten att få starta ett nytt liv här. Är om möjligt än mer övertygad om att de människor som söker ett nytt liv här ska få möjlighet att göra det från dag ett.

Stort tack till klass 3CF1 och SFI-lärare Annika Wilson för att jag fick följa er idag!


1 kommentar

Moderaternas reformgrupp: Nystart för Sverige

16880924_10154854541495661_1725857605_o

Nya Moderaternas reformgrupp, under ledning av Niklas Wykman, har nu presenterat vår slutrapport under ett välbesökt seminarium i riksdagen. Gruppen, som tillsatts av Nya Moderaternas partisekreterare Tomas Tobé, har arbetat under ett år. Rapporten finns att läsa här.

Medlemmar: Alexander Abenius, Johan Hultberg, David Lindén, Carolina Lindholm, Jacob Lundberg, Andreas Löwenhöök, Josefin Malmqvist, Gustav Nilsonne, Gustav Schyllert, Johanna Sjö, Torbjörn Tegnhammar, Niklas Wykman, ordförande.

Slutseminariet livesändes på Facebook och kan ses i efterhand här:

Del 1 (Niklas hälsar välkomna):
Del 2 (Tomas Tobé, målstyrning av politiken).
Del 3 (bostäder).
Del 4 (arbetsmarknad, stabilitet, förtroende): 

Nedan finns några av gruppens förslag presenterade i en debattartiklar.

MÅLSTYRNING FÖR POLITIKEN

  1. Tydliggör mål för politiken. För att kunna avgöra om den politik som bedrivs är bra eller dålig behöver det finnas en idé om vad politiken ska försöka uppnå. Det behöver finnas en riktning. På det ekonomiska området torde de flesta politiker kunna enas om att vi ska ha en hög levnadsstandard i Sverige, med bra löneutveckling och liten förekomst av dåliga livsbetingelser. Att sysselsättningsgraden ska vara hög och jämnt fördelad, och att Sverige ska ha en god förmåga att hantera ekonomiska kriser. Målen bör jämte överskottsmålet ingå i ett stärkt ramverk och utgöra styråra för den ekonomiska politiken.
  2. Synliggör målkonflikter. Mål behövs också för att synliggöra målkonflikter: ett införande av marknadsprissättning på nya hyresrätter skulle öka utbudet men innebära större hyresspridning. En nedtrappning av ränteavdragen skulle förbättra den finansiella stabiliteten men minskar samtidigt konsumtionen. Den här typen av avvägningar är helt centrala i politiskt beslutsfattande, men diskuteras sällan i medierna. Det är emellertid just här som partiernas prioriteringar avslöjas och de ideologiska skiljelinjerna blir tydliga. I rapporten föreslår vi därför att berörda myndigheter ska få ett särskilt uppdrag att belysa centrala målkonflikter i aktuella politiska frågor.
  3. Engagera fler i uppföljning och utvärdering. Politiker behöver bättre ställas till svars för den politik de bedriver. Vi vill att fler kompetenta aktörer ska engageras i uppföljning och utvärdering av politiken. På det ekonomiska området bör SCB, Konjunkturinstitutet med flera, likt Finanspolitiska rådet uppdras att följa upp de ekonomiska målen, utvärdera reformer mot dem och löpande rapportera sina resultat till allmänhet och medier. I linje med den modell som används i Nederländerna bör samtliga riksdagspartiers budgetmotioner granskas. Vi bedömer att detta skulle leda till en mer vital och fokuserad reformdiskussion och i slutändan till bättre politik.
  4. Genomför fler reformer som experiment. Politiker uttalar sig ofta tvärsäkert om effekterna av ett reformförslag. Sanningen är att vi ofta inte vet. Det bästa sättet att ta reda på det är att genomföra fler reformer som experiment, det vill säga så att effekten kan utvärderas gentemot en jämförelsegrupp. Till exempel menar flera partier att betyg i årskurs fyra skulle leda till bättre kunskapsresultat. Det kan testas genom att reformen införs i hundra slumpvist utvalda kommuner år 1 och därefter utvärderas gentemot övriga kommuner. På det här sättet kan politiken bidra till att generera kunskap i stället för att enbart ägna sig åt tyckande.
  5. Stärk policyorienterad samhällsvetenskaplig forskning. Mycket av den utvärdering av reformer som syftar till att fånga orsakssamband sker i dag inom akademin. Vi vill underlätta för denna typ av forskning genom att möjligheterna till utvärdering beaktas redan i ett tidigt skede när reformer utformas, exempelvis genom att den införs på ett sätt som underlättar användningen av rigorösa utvärderingsmetoder. I det ingår att stödja inhämtningen av det datamaterial som behövs för att genomföra en bra utvärdering. Vidare bör samarbetet mellan forskare och departementen öka, där kunskap, forskningsresultat och frågeställningar kan delas på ett mer systematiskt sätt. Att utveckla och stärka forskningsavdelningar ute på myndigheterna är också ett viktigt verktyg.

Läs hela artikeln på DN Debatt här. 

***

ARBETE OCH INTEGRATION

Förslag för reformerad vuxenutbildning:

• Ökad koppling mellan vuxenutbildning och arbetsmarknaden. Uppmuntra företag att själva driva yrkesutbildningar genom skattelättnader för utbildningskostnaden och att göra godkända utbildningar studiemedelsberättigade.

• Ökad nationell styrning och kvalitetskontroll. Idag är kommunerna huvudmän för vuxenutbildningen. Låt enskilda kunna bli huvudmän för vuxenutbildningen och låt Skolinspektionen ta över ansvaret för tillsyn av såväl fristående som kommunala utförare.

• Tydligare kvalitetsuppföljning och externa examinatorer. Ta fram tydliga nationella kvalitetskrav och följ upp resultaten. Betyg ska sättas genom nationella prov som rättas av externa examinatorer.

• Resultatbaserat ersättningssystem. Utbildningsleverantörer ska inte ha ekonomiska incitament att behålla en elev istället för att korta vägen till arbete. Inför resultatstyrd ersättning, exempelvis ersättning per avklarad poäng med bonus för godkända resultat samt att utbildningen lett till jobb.

• Ge varje arbetstagare möjlighet till vidareutbildning. Den som har ett arbete är i praktiken utestängd från vidareutbildning. Inför motsvarande ett RUT-avdrag för den som själv köper en utbildning som syftar till nytt jobb.

Läs mer om förslagen för reformerad vuxenutbildning i Dagens Samhälle här

***

Förslag för hur fler kan gå från flykting till skattebetalare: 

• Billigare och enklare att anställa.

• Öka anställningsbarheten.

• Lägre kostnader för det offentliga.

Läs mer om hur fler ska kunna gå från flykting till skattebetalare i Göteborgs Posten här. 

***

Förslag för att göra det mer lönsamt att arbeta: 

• Tak och tidsgräns för alla bidrag. För den som har arbetsförmåga ska det inte gå att försörja sig längre än ett år på bidrag över lägsta försörjningsstödsnivå. Den som tar emot a-kassa ska inte samtidigt ha försörjningsstöd, och den som söker försörjningsstöd ska inte samtidigt ha statliga bidrag, så som bostadsbidrag. Varje bidrag ska prövas efter behov, med hänsyn till den sökandes inkomster och tillgångar, men också behov och utgifter. Att delta i åtgärder som tar en närmre arbetsmarknaden ska vara en förutsättning för att försörjas av det gemensamma.

• Gör a-kassan till en omställningsförsäkring. Möjligheten att kvalificera sig till A-kassan med olika insatser och stödanställningar bör stängas. A-kassan bör renodlas till en omställningsförsäkring med fler möjligheter och krav att stärka sin anställningsbarhet under ett års tid. A-kasseavgiften bör knytas till kollektivavtalets lägstalön och branschens arbetslöshet, för att stärka försäkringsmässigheten.

• Kommunalisera arbetslösheten. Efter ett år bör kommunen ta över ansvaret. Det innebär att aktivitetsstödet och utvecklingsersättningen som idag betalas ut från staten slopas. Ersättningen blir istället försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag, som bedöms, betalas ut och kontrolleras av Sveriges kommuner. Samtidigt behöver ansvar och resurser för arbetsmarknadsåtgärder och utbildning föras över till kommunerna. Kommuner kan enklare samverka med det lokala näringslivet, ordna praktikplatser och så vidare. Statens uppgift bör istället vara att övervaka och följa upp kvaliteten i de kommunala insatserna. Personer som saknar arbetsförmåga, men som kommuner i dag betalar försörjningsstöd till, bör omfattas av statens rehabiliteringsansvar. Tydlig ansvarsfördelning underlättar insatser och gör det möjligt att renodla ersättningssystemen.

• Lagstifta om arbetslinje i försörjningsstödet. Kommunala aktivitetskrav bör lagstadgas, så att alla kommuner behöver ställa krav på motprestation för bidrag. Politisk passivitet gör att de flesta kommuner saknar aktivitetskrav och istället låter bidragskostnaderna öka. Lokal politik spelar roll. Kostnaderna för försörjningsstöd i Växjö har minskat med 25 procent per capita till drygt 800 kronor, att jämföra med 2800 kronor i Malmö kommun. Antalet hushåll med försörjningsstöd minskade under år 2016 med 8,5 procent. Solna har över tid varit en föregångare och har minskat sina kostnader för bidrag i tio år. Förra månaden var kostnaderna dessutom lägst någonsin.

• Låt kommuner ta över etableringen och slopa etableringsersättningen. Kommuner som visat sig kapabla bör ges möjlighet att ta över etableringen. Oavsett om staten eller kommunen sköter etableringsinsatserna förenklas bidragsystemen om den som i dag får etableringsersättning istället söker behovsprövat försörjningsstöd, där deltagande i etablering är ett villkor. Staten bör ge en schabloniserad ersättning till kommunerna som kompenserar för tre år med etableringsersättning och ökad handläggning. Det skapar drivkrafter för kommunerna att snabbt stötta de som avslutat etablering till egen försörjning.

• Arbetsmarknadshänsyn i kommunala utjämningssystemet. En kommunalisering av arbetslösheten förflyttar betydande delar av transfereringssystemen till kommunerna. Staten bör kompensera för utgiftsökningar. Drivkrafterna för kommuner att göra ett bra arbete urholkas i dag av utjämningssystemet. En genomgripande bidragsreform behöver därför gå hand i hand med reformer av utjämningssystemet som premierar resultat och minskat utanförskap. Kommuner som inte upprätthåller arbetslinjen i systemen bör därtill beläggas med en arbetslöshetsavgift i det kommunala utjämningssystemet.

Läs mer om hur vi vill göra det mer lönsamt att arbeta i Svenska Dagbladet här.

***

SKOLA

1. Stärk professionen. Läraren betyder mest för den som har minst stöd hemifrån.
Lärarna efterlyser, enligt OECD-studier, tydligare instruktioner, utbyte och ledarskap. Studier visar också att en omprioritering av lärarnas tid, med färre lektioner i större klasser, men med mer tid för att enskilt träffa elever, prata med föräldrar och delta i vidareutbildning ger bättre kunskapsresultat.
Svenska lärare har för lite tid att förbereda lektioner. Inspiration bör hämtas från länder där lärare förbereder lektioner digitalt och delar dem med kollegor digitalt, och där de lärare som får spridning på sina lektioner också belönas lönemässigt.
Lärare bör också regelbundet delta i best practice-lektioner som hålls av framgångsrika kollegor.
2. Rekrytera toppkompetens till utsatta områden. Statliga medel bör anslås för att skolor i socialt utsatta områden ska kunna anställa doktorander som lärare.
Forskningen ska ske inom de områden som undervisningen i skolan handlar om. På så sätt kan fler få doktorandplatser i ämnen som fysik, matematik, biologi och nationalekonomi, samtidigt som skolor i socialt utsatta områden får extra undervisningsresurser.
3. Ge de kommunala socialförvaltningarna ett kunskapsuppdrag. Erfarenheten visar att socialförvaltningar som möter försörjningsstödstagare som potentiell arbetskraft minskar bidragsberoendet. Av samma skäl bör det bli obligatoriskt att ge stöd i valet av skola och hänvisa till var man kan få stöd med till exempel läxor för socialt utsatta familjer.
4. Säkra likvärdiga förväntningar. Forskning visar att lärarnas förväntningar på eleverna spelar en stor roll, och att låga förväntningar kan bli självuppfyllande. Förväntningarna på varje elev bör därför förtydligas i läroplanen och hur läraren kommunicerar förväntningar på elever bli en återkommande del av lärarnas ut- och fortbildning.
5. Centralisera rättning och betygssättning. Tydlig information är viktigast för dem med svagast nätverk i samhället. Central rättning som tydligt kopplas till betygssättning förhindrar betygsinflation och ger en tydligare bild av skolor och lärares insatser. Inspiration kan delvis hämtas från det danska systemet.
6. Öka utbytet med framgångsrika Pisa-länder. För att förbättra kvaliteten på lärarutbildningen föreslår vi att dagens utbytesmöjlighet stärks med ett krav på att ha ett visst utbyte med länderna i Pisa-toppen. Förslaget är att gradvis öka utbytesstudier i länder som Finland, Kanada, Polen, Japan, Korea och Nya Zeeland med uppemot 900 årsplatser.
7. Varje skolår ska klaras och rektors ansvar stärkas. Rektorn ska leda lärarkåren, bevaka att den vidareutbildas, men också se till så att arbetsklimatet är bra. Tyvärr ser vi ofta hur ledningen ej uppfyller dessa krav.


Läs mer i Sydsvenskan här. 

***

BOSTÄDER

1. Reformera systemet med översiktsplan och detaljplan efter tysk modell. Efter återföreningen stod Tyskland inför ett stort behov av att bygga nya bostäder. Med ett system för lokal byggplanering som liknade det svenska fanns farhågor att långsam handläggning och ovilja från lokala beslutsfattare att bygga tillräckligt skulle hålla tillbaka byggandet.

En regel om att detaljplan inte krävs för att bygga i redan bebyggda områden infördes därför i det forna Östtyskland.

De mycket positiva erfarenheterna gjorde att regeln infördes i hela Tyskland och anses vara en viktig orsak till att tiden från idé till byggstart är så mycket kortare i Tyskland än i Sverige.

Motsvarande reform behöver göras i Sverige. Det betyder att översiktsplanen får ökad betydelse, medan detaljplanen främst blir viktig i utvecklingen av nya områden.

Detta skulle korta planeringstiden, minska risken för byggföretagen och frigöra planeringskapacitet hos kommunerna, vilket sammantaget skulle leda till fler och snabbare byggstarter.

2. Ge kommunerna makt över fastig­hetsavgiften. Den svenska fastighetsskatten som avskaffades 2008 var statlig, till skillnad från i nästa alla andra länder där skatten är lokal. Det var en av anledningarna till att skatten var så impopulär. År 2008 infördes en lokal fastighetsavgift, men till skillnad från exempelvis kommunalskatten saknar kommunerna möjlighet att styra över skattesats och begränsningsbelopp. Till skillnad från i många andra länder bidrar därför fastighetsbeskattningen bara marginellt till finansieringen av vård, skola och omsorg. Därmed saknar också kommunerna, som har monopol på att planera för nya bostäder, incitament för att öka byggandet.

Vi föreslår därför att kommunerna ges makt att själva styra över hur stor fastighetsavgift kommunens invånare ska betala och att fastighetsavgiften, om kommuninvånarna vill det, därmed kan bli en större del av välfärdens finansiering.

Kommunernas drivkrafter att öka bostadsbeståndet blir också starkare samtidigt som skatten på arbete kan sänkas.

3. Marknadsprissättning för alla nybyggda lägenheter. I dag kan en byggherre ta ut fullt marknadspris för en nybyggd bostadsrätt, men inte för en nybyggd hyresrätt, till följd av bruksvärdessystemet. Föga förvånande väljer därför de flesta byggherrar att bygga bostadsrätter och tillgången på hyresrätter minskar. Detta försvårar för rörligheten, inte minst för yngre personer som flyttar för att ta ett arbete under en begränsad tid. Systemet med presumtionshyror har inte fungerat eftersom det fortfarande kräver förhandling med Hyresgästföreningen och endast innebär ett tillfälligt undantag från bruksvärdessystemet.

Därför föreslår vi att marknadsprissättning införs för nybyggda hyreslägenheter, vilket skulle göra det mer lönsamt att bygga hyresrätter, bostäder som det behövs mer av, särskilt i tillväxtområden.

Läs mer i Uppsala Nya Tidning. 

OM UPPDRAGET
Niklas Wykman, reformgruppens ordförande, presenterar arbetet. 


Lämna en kommentar

Så utvecklar vi kommunal verksamhet – inklusive Rissneambassadörerna

Det har den senaste tiden cirkulerat en del felaktiga uppgifter om Rissneambassadörernas framtid. Jag är därför glad att jag vid kvällens kommunfullmäktige fick en fråga om detta så vi kan klara ut hur det egentligen står till.

Vi i det Grönblå styret tror på att utvärdera kommunal verksamhet för att göra den ännu bättre. Bara genom att följa upp utfall mot uppsatta mål kan vi kan uttala oss om framgång och göra alla kommunal verksamhet ännu bättre. Det genomsyrar allt vi gör.

I juni 2016 beslutade social- och arbetsmarknadsnämnden och kultur- och fritidsnämnden att utvärdera Rissneambassadörernas verksamhet. I beslutet deltog socialdemokrater och vänsterpartister (se protokoll).

Trots att nämnden ännu inte fått någon återkoppling på uppdraget till förvaltningarna cirkulerar uppgifter om planer på nedläggning. Det är direkt felaktigt. I mars 2017 väntas förvaltningarna återkomma med förslag om hur verksamheten kan utvecklas.

På frågan om vi nu gjort en paus är svaret återigen nej. Det har hitintills funnits två omgångar Rissneambassadörer, med en två månader lång paus mellan varje omgång. Nu inför tredje omgången görs det, på samma sätt, en kortare paus för att besluta på vissa förändringar inför fortsättningen:

Omgång 1: 2014-12-17 – 2015-03-16 – 2015-12-16
Uppehåll ca 2 månader
Omgång 2: 2016-02-15 – 2017-02-17
Uppehåll ca 2 månader
Omgång 3: efter beslut på nämnderna i mars 2017

Här är hela mitt svar vid kvällens KF:


Lämna en kommentar

BOKSLUT: Första året med Sundbybergsmodellen

Nu summerar vi första året med #Sundbybergsmodellen. I social- och arbetsmarknadsnämndens verksamhetsberättelse och bokslut för 2016 framgår att vi har vänt trenden.

Budget i balans – första gången på fem år
Sundbybergs socialnämnd (hette först individ- och omsorgsnämnden och därefter social- och arbetsmarknadsnämnden) har i åratal redovisat miljonunderskott. En fungerande ekonomistyrning och budget i balans är centralt för att kunna utveckla verksamheten och för att uppnå goda resultat.

Under 2016 har verksamheten gåtts igenom och prioriteringar mot huvuduppdraget gjorts. Bilden nedan visar avvikelse mot budget de senaste fem åren.

slide2

Lägst antal hushåll med ekonomiskt bistånd på 8 år – både i absoluta tal och som andel av befolkningen

Konjunkturen är just nu god, och antalet hushåll med försörjningsstöd minskar i stora delar av landet. I Sundbyberg är minskningen markant med lägst antal hushåll med ekonomiskt bistånd på 8 år! Det är delvis ett resultat av konjunkturen, men också av medvetna satsningar.

Solna och Sundbyberg är två kommuner som i grunden har väldigt lika förutsättningar, men där olika politiska styren och prioriteringar resulterat i radikalt olika förslag. I grafen nedan till vänster är Sundbyberg den översta linjen och Solna den undre. Officiella siffror för 2016 kommer först i juni månad, men redan nu kan vi, lågt räknat, se att trenden pekar åt rätt håll.

 

Fler lämnar stadens arbetsmarknadsinsatser och går till jobb
Vi genomför just nu stora förändringar avseende stadens arbetsmarknadsinsatser. Vi vill bredda utbudet till fler – alla som idag får ekonomiskt bistånd ska erbjudas en insats – och få in flera externa leverantörer för att erbjuda ett vidare spektra av individuella insatser.

Vi ser redan i år en stor ökning av antalet personer som avslutats till ett jobb – från 41% 2015 till 58% 2016. Det går åt rätt håll.

slide9

Hela verksamhetsberättelsen med bokslut finns i stadens diarium.

Under 2017 fortsätter utvecklingsarbetet med mål- och resultatstyrning, kostnadsmedvetenhet och individuella insatser med fokus på jobb och egen försörjning. Då kommer vi även rikta än större fokus på kvalitetsutveckling inom våra andra verksamhetsområden.


Lämna en kommentar

“Roligare än Candy Crush” – digitalisering + SFI = sant

Fick i veckan förmånen att besöka vår SFI-skola i Sundbyberg för att lära mig mer om de digitaliseringsprojekt som just nu pågår.

Staden fick under 2016 projektmedel om 850 000 kr från Skolverket för att utveckla SFI. Och vilket arbete som dragits igång!

Flex-kurs
Stort tack till lärarna Annika och Alexander som ingående berättade om den nya flex-kursen som de startat – en flexibel utbildning i tid och rum. Många elever som läser SFI under föräldraledigheten eller kanske parallellt med ett jobb behöver kunna delta i SFI flexibelt. Tidigare har de missat stora delar av sin undervisning och halkat efter.


Digitalt läromedel
Med ett nytt digitalt läromedel kan de läsa hemma och få direkt respons på sina resultat. En gång i veckan kommer de in och träffar lärare på plats och kan då öva uttal och andra saker som är svårare att göra på egen hand. Det nya digitala läromedlet gör att läraren enkelt kan följa varje elevs progression och ge mer individuell feedback. Läromedlet är interaktivt och anpassar sig efter varje elevs nivå. Det kan dessutom översätta till 9 olika språk direkt i verktyget – vilket alla vi som lärt oss språk med hjälp av stora lexikon har lätt att förstå fördelarna med.

I höstas infördes det digitala läromedlet Unis på test för de som läste flexkursen – nu har 230 licenser köpts in och rullas ut i fler och fler klasser också för de som läser på plats i skolan.

Digital lärplattform
En annan del av projektet är det arbete som gjorts för att bryta ner läroplanen så att eleverna förstår vad de förväntas kunna. Den nationella läroplanen för SFI är väldigt svårbegriplig och nästintill omöjlig för många elever att ta till sig. Lärarna har därför gjort ett enormt arbete med att byta ner och förenkla läroplanen och lagt in den i en digital lärplattform – It’s learning. Där kan elever och lärare följa all progression och moment som eleven ska lära sig.

Digitalisering för de med kortast utbildning
Tack också till lärare Helena Mehrstedt som undervisar på SFI studieväg 1. Hon driver bland annat denna blogg tillsammans med sina elever – missa inte den!

img_8029img_8026
Det var väldigt spännande att höra om hur ni arbetar med iPads tillsammans med de elever som har kortast utbildningsbakgrund med sig till Sverige. Ibland kan vägen kännas lång, men den kreativitet och uppfinningsrikedom som ni berättade om var väldigt imponerande. Älskar elevens kommentar om att detta är ”roligare än Candy Crush”.

Tack också till biträdande rektor Maria Hallbäck och vår rektor Fredrik Ekdahl för trevligt besök.


Lämna en kommentar

Dags att söka sommarjobb i Sundbyberg

Idag öppnar anmälan till stadens nya CV-skola. Sommarjobben ska rusta Sundbybergs unga för arbetsmarknaden.

Därför genomför vi i år några förändringar:
– Förlängning från två till tre veckors jobb
– Obligatorisk CV-skola
– Bifoga CV och personligt brev med ansökan.
– Alla ska ha sökt minst ett annat jobb på egen hand.

Mer information finns på stadens hemsida. 

sommarjobb_facebook

 

 


Lämna en kommentar

DN Debatt: Regeringen behöver ge nyanlända bättre förutsättningar för snabb integration i kommunerna

Skriver idag på DN Debatt tillsammans med Anna Jähnke, Helsingborg, Oliver Rosengren, Växjö och Lars Rådén, Solna, om ett antal reformer som krävs för att förbättra integrationen ute i kommunerna.  Läs hela artikeln här. 

9 förslag för kortare asylprocess och mer effektiv etablering: 

  1. Resurser för att korta handläggningstiden till tre månader.
  2. Asylsökande bör får arbeta från första dagen.
  3. Krav på deltagande i samhälls- och språkintroduktion för asylsökande.
  4. Närhetsprincip behöver gälla för Migrationsverket.
  5. Slut glappet mellan ersättningssystemen.
  6. Låt kommuner som visat sig kapabla ta över etableringsansvaret.
  7. Förbättra förutsättningarna för att hantera bosättningslagen.
  8. Begränsa föräldraförsäkringen och inför möjlighet att ställa krav på deltagande i SFI.
  9. Förtydliga att vistelseansvaret inte gäller de som olovligen vistas i en kommun.