Josefin Malmqvist


2 kommentarer

In Love with a Fairytale

Klockan är mitt i natten – igen.

Fingrarna smattrar mot tangentbordet. Försöker förklara varför kalla kriget slutade när det gjorde och vem vi ska tacka för det. Framför mig ligger ett tiotal böcker uppslagna, alla med sin egen vinkling – vissa säger att det är Gorbachevs förtjänst; andra civil olydnad eller rent av Reagan. Hur som helst så känns ingen av förklaringarna komplett.

Samtidigt försöker jag knåpa ihop den artikel jag lovade skriva för någon vecka sen: varför för lite – snarare än för mycket frihet orsakade den finansiella krisen. Det är till en lokal konservativ tidning här i Oxford och jag vet inte varför jag skjuter upp det.

Allt jag kan tänka på ikväll är ändå den här:


Lämna en kommentar

Veckan som gått

Tiden rusar iväg här i Oxford där tiden står stilla.

I helgen var det bal! Eller ja, de kallar det bal men det betyder inte nödvändigtvis vad vi vanligtvis förknippar med ordet. Hur som helst så var det trevligt.

Vi hade Wine Circle styrelsemöte på en punt med champagne därtill – inte fy skam det heller.

Dagarna är fullspäckade: när jag inte försöker skaffa mig ett försprång i studierna är det balplanering eller vinprovningar

Ikväll gjorde jag ett avbrott i studierna för två timmars blind tasting. Otroligt hur akademiskt man kan göra en sån till synes kroppslig njutning som att dricka vin. I två timmar satt vi knäpptysta, nio stycken, och försökte identifiera viner från vänstra stranden av Gironde i Bordeaux. Det handlar alltså om att, utan att ha sett flaskan, kunna identifiera exakt var vinet kommer ifrån (St-Estèphe, Paulliac, St-Julien, Margaux eller Pessac-Léognan) och vilken årgång. Det är inte det lättaste! Och jag var verkligen inte i form idag; de hade kastat in några riktiga jokrar dessutom!

Nu är jag tillbaka med böckerna! Varför kalla kriget slutade när det gjorde och vilka de huvudsakliga orsakerna var är temat för denna uppsats. Nu är det nog ändå dags att sova! Har ett tidigt morgonmöte i stan imorgonbitti!

Förresten, har ju glömt det viktigaste som hänt i veckan (så går det när man lever här borta i bubblan)! Valrörelsen har ju dragit igång! Är grymt avundsjuk på de som får vara ute och kampanja hela dagarna! All info hittar du på rösta09.se

Godnatt!


Lämna en kommentar

En riktig fredagkväll…

Igår kväll blev värre än väntat.

Egentligen var det bara en vinprovning i vanlig ordning.

Men så blev det en annan mottagning innan. Det var the Oxford and Cambridge Club i London som bjöd in till drinkar i the Rhodes House. De vill uppmuntra fler yngre att söka medlemskap.

May 2009 038

Rhodes House

May 2009 039

Elise och jag bestämde oss faktiskt för att gå med. Jag är inte medlem i någon annan klubb i London så ska bli trevligt! Men hjläp vad kallt det var igår!

Efter mottagningen rusade jag vidare till kvällens vinprovning.  Jag har varit dålig på att berätta om alla vinprovningar. Minst en gång i veckan arrangerar vi vinprovningar med Oxford University Wine Circle.

Igår var det australiensiskt: Two Hands. Michael, en av de två händerna, var otroligt trevlig och flera av vinerna imponerade stort. Tänker man på Shiraz från Barossa föreställer man sig generellt stora, vräkiga viner, alltför ofta utan finess. Two Hands Shiraz Barney’s Block McLauren Vale 2007 kan jag varmt rekommendera.

Efter provningen var det middag i vanlig ordning; just denna kväll på Branca. Ett supertrevligt ställe! När middagen var över gick vi vidare till Kukuii och dansade till småtimmarna.

Insåg inte förrän idag vilken tuff kväll det måste varit för min lever. Huvudvärken hänger fortfarande i, ekonometrin känns hopplös och det är snart dags att svida om inför kvällens bal! Nog bäst jag sticker ut en runda i löpspåret!


Lämna en kommentar

Den nya världsordningen

Läste en väldigt intressant artikel på Steyn Online om Obamas nya internationella politik, NATO och vilka konsekvenser det får för Västeuropa.

Today, the salient feature of the modern world is the urge to self-limit. The wealthiest jurisdictions on the planet have no “power” as it’s conventionally understood – and, indeed, that’s the point: They’re projecting post-power power,  which, being that it’s non-existent, has no limits whatsoever. In 2002 the Finnish Prime Minister Paavo Lipponen gave a speech in London saying that “the EU must not develop into a military superpower but must become a great power that will not take up arms at any occasion in order to defend its own interests.”  Good luck with that. Mr Lipponen objected to my derision by suggesting I’d missed some subtle nuances of his along the way, but for the life of me I can’t see what they are. Aside from anything else, anyone urging a Continent capable of “taking up arms” would be up against basic Euro-math: You can have massive welfare or a credible military, but not both. Indeed, with Europe’s deathbed demography, the former is barely affordable even without the latter.

Det är väldigt intressant då jag just nu är djupt försjunken i detaljerade skildringar av Kalla Kriget.

Ett citat av Niccolo Machiavelli dyker upp i mitt inre: ”In order to know what is going to happen one must know what has happened”

So what happens when America embraces Euro-sized government? The US can’t buck the basic arithmetic any more than Sweden can: A social-democratic America at home presupposes cuts in Pax Americana abroad. Those allies in tough neighborhoods – Israel next to Iran; India next to Pakistan; Japan next to North Korea; Eastern Europe in the shadow of a resurgent Russia – have already noted America’s passivity in the face of explicit threats. But eventually Western Europe will, too: at the top table, the big guy is heading for the washroom.

Helt klart rekommenderad läsning!